Lina....min lappjävel!

"Det är sommar 2001. Det är sol & jag är på Ekarvallen för vi har träning som vanligt. Men denna dagen är inte som vanligt för i dörren intill ledarrummet står det en  glad tjej.
- Hej jag heter Liiiiina & jag vill spela fotboll, säger tjejen på BRED norrländska!
Min första tanke är:
Jaha...vad är det Yngve har släpat hit nu då. =)...."

Men denna tjejer blir inte vilken tjej som helst i laget....utan Lappjäveln-Lina & jag adopterar henne på plats!

Hon kommer från Skellefteå & har fått jobb som SYO på Kristinedalskolan & St.Höga-skolan & bor numera inneboende hos rektorn på skolan tills hon & hennes sambo (som kommer ner om några veckor) flyttar in i sin lgh på Kolningsberget!

...ja hon verkade ju trevlig så man får väl dra med henne så hon trivs här...vet ju själv hur det är att komma ny till en stad där man inte känner en jävel...(menar alltså när jag flytta till Karlstad 30 mil bort från alla jag kände) Hon flyttade 130 mil!! Dåre!

Så det första jag gjorde var att jag bjöd med henne ner till Gbg kalaset...skulle dit med några kompisar.
Och det första jag lärde henne i Gbg var: Kopparmärra!
För om man tappa bort nån så återsågs man på Kopparmärra.
Så hon fick gå & repetera detta ordet hela kvällen...ha ha...

Vi trivdes bra ihp från första början....det klicka kan man säga...insåg det verkligen nu när de har flyttat tillbaka till Skellefte efter att ha bott härnere i 7 år att man glömmer fort vad man har omkring sig....familjen...underbara vänner...det är inte förrän de försvinner som man inser (iallfall jag) att de har en speciell plats i ens liv som blir bara TOM när de är borta...

Min hjärna har inte fattat det än att hon bor 130 mil härifrån....Tindra har absolut inte fattat att Saga är 130 mil härifrån heller men hon är ju 3 år....när vi pratar i telefon...känns som om hon fortfarande är i St.Höga & vi kan ta en fika på sandbergs dagen därpå & äta morotskaka men så är det inte längre.....

jag tog henne för givet....låter hemskt men det känns så.....vi har gått igenom så mycket tillsammans på så kort tid...7 år är inte så mkt trots alls...har ju kännt mina andra vänner Helena & Maria i 20 år & Jenny i 16 år så.....men trots det har vi hunnit med en massa saker.

Vallen-tiden.
Tr.lägren bl.aDanmark, Båstad...så roligt...& så har vi ju även haft hand om inkilningen under dessa turer oxå med de nya tjejerna i laget...fan vad skoj.

Alla matcher vi haft tillsammans som ledare & spelare...& alla skador jag tagit hand om. Speciellt matchen mot Rössö när hon drog korsbandet...jag sa åt henne innan matchen att hon inte skulle vara med men lyssna den envetna jävla lappen...Nej!....sa till henne att om hon skadar sig så skulle jag bara säga: Vad var det jag sa!
Och den chansen fick jag men....jag sa inget...min blick sa nog precis all info hon ville veta....  =)

Fester...
Säger bara det...tjejen kan dricka snaps! Killarna hänger fan i mej inte med....utan en min snapsar hon en efter en... usch!

Hennes 30 års fest på Baden där Helena beställde in 3 st "Lasse Kronér"...2 shottar med nån vidrig alkohol & en Tuborg.  Inte gott men de slog!!!

Midsommar...det har blivit några stycken....mkt roliga minnen med stövelkastning & kubb-spel....

Saga....
När hon berättar på Halloween att hon var gravid....1 månad innan Tindra föddes...jag blev så glad. Vi var bästa vänner såklart att våra barn skulle bli det oxå...& nästan jämngamla oxå....(Och de blev verkligen bästa vänner med...nästan som syskon...bråkar när de sågs & sakna varandra när de var ifrån varandra....så goa!!!)

Nu är hon gravid igen & jag missar allt....men den lill* är beräknad på min födelsedag så...hoppas hoppas...för då ska hon (om d blir det) få heta Vera.....  =)

När jag tillsammans med Jimman planera deras förlovning i samband med Sagas födelse...var med honom & valde ringar etc....herregud! Det blev många samtal från "Telia" till Jimman....

Gotland....
Men & utan Jimman.....fan vad kul det var!!!!
Lina som älskar glass var ju i himlen när hon såg glassaffären med 100 olika smaker...tror hon stod i 30-40 min för att välja 3 sorter hon skulle ha....

Baden i kalkbrotten....matlagningen i lgh utan fläkt...

Grabbkvällarna...
När vi träffades & såg på Romtiska komedier...som våra sambos inte ville se...då passa vi på när de hade grabbkväll att se dem...& äta en massa godis....& Kopper-mat. Linas val: Hawaii med lite ost!! Standard!!!

Fan vad jag saknar henne.....innan de flytta så köpte jag en bok som alla vännerna härnere fick skriva sina bästa minnen av Lina, Jimmy & Saga i......satt kvällen innan flytten i köket & läste igenom den & satte in en massa kort från åren tillsammans....det var då det slog mig att hon skulle flytta....jag börja gråta...tårarna bara forsa ur mig när jag satt & såg på korten från bl.a Gotland......Mange kom in & satte sig bakom mig på stolen: Men gumman vad är det??
Snoret rann & jag hulkade fram:
"Hon ska flytta. Försvinna! Jag vill inte att hon flyttar!!!! jag avbokar lastbilen"

Tänk var en vänner betyder mycket för en...speciellt för mig iallfall.....det är ju de som har gjort mig till den jag är idag...& jag har nog vart med & format dem också på nått sätt...."man blir som umgås" brukar man säga! Den som sa det är nog inte helt fel ute iallafall.....

Jag fick ett smycke av henne...en ängel som jag ska hänga i en kedja runt halsen....för att jag har varit hennes skyddsängel under alla år härnere....det värmde. (Nu kommer tårarna igen...fan Lina...kom hem igen!!!)

Jag ville oxå köpa nått som påminde henne om mig...så att inte jag glömdes bort.. =)
jag köpte ett armband från Snö...ett lila....som hon kan använda när hon ammar.
För när Lina ammade Saga hade hon ett gummiarband från Svenska Fotbollsförbundet: Älska fotboll för att veta vilket bröst hon ammade på sist...
Nu fick ett från mig som hon kan använda på den nya bebisen så varje gång hon har ammat så påminns hon om sin galna gamla vän nere på västkusten...

Så vad vill jag ha sagt som slutkläm....jo..ta vara på era vänner...en dag kanske de försvinner...var vet jag inte men de kanske inte blir lika nära som innan....jag har fått mig en tankeställare & därför försöker jag på nått sätt varje vecka göra mig "synlig" hos mina vänner så att de vet hur mkt d betyder för mig...de kan vara genom en fika, ett sms, mail eller ett inlägg i en blogg....jag tar vara på dem!!!!!

För de är som jag har sagt innan...de som gjort mig till den jag är idag & det är jag tacksam för!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0